Skilsmässobarn
Tidigare satt jag och tittade på Oprah. Det var barn och ungdomar som lider av fetma och gjorde en "övning" eller vad man ska kalla det, för att lätta på trycket till varför dom är så arga inombords och tala om det för sina föräldrar som också var med på "övningen". Dom allra flesta hade föräldrar som var skilda eller ena föräldern död. Och vissa av dom var arga för att pappan hade lämnat dom. Dom skrek och grät samtidigt som dom talade om varför dom var så arga för sina föräldrar.
Det där är ett väldigt känsligt ämne för dom och många andra men även för mig och när jag satt och tittade på dom rann det tårar nedför min kind.
Vissa kanske tycker att skilsmässa är vanligt och det är det ju men för barnen är det väldigt jobbigt och känsligt. Man måste ha gått igenom det själv för att förstå hur jobbigt det egentligen är.
Mina föräldrar skildes när jag var 9 år och därmed flyttade min pappa utomlands. Jag varken hörde av eller träffade honom på hela fem år efter skilsmässan mellan mina föräldrar. Jag var ju pappas flicka så när skilsmässan kom från ingenstans var det otroligt jobbigt. Dessutom att han inte skulle bo kvar här i landet mer gjorde det hela ännu jobbigare.
Åren efter skilsmässan har jag inte haft någon vidare bra relation till min pappa. Jag kände mig övergiven när han inte hade tid, lust, ork, viljan eller vad nu anledningen var till att han inte hörde av sig eller träffade mig.
Numera bor han åter här i landet men fortfarande har vi ingen direkt kontakt sådär. Jag har svårt att förstå honom och från att ha varit min pappa och jag pappas flicka har han nästan blivit en totalt främmande person för mig!
åh jag blir så arg när folk gifter sig och skiljer sig och gifter om sig osv osv. Värst är när de har barn som kommer i kläm, föräldrar är så sjukt sjävliga alltså! Jag bor med min mamma och hennes man och deras barn och det har jag gjort de senaste 16 åren och under alla dom åren har jag känt att jag inte har någon familj. Min mammas man beter sig som ett svin mot mig så jag är nästan aldrig hemma för jag är ju inte speciellt välkommen där av honom. Det jag vill få fram är att folk bara tänker på sig själva när de gifter om sig och skaffar ny familj. INGEN tänker på de "gamla" barnen, nej nej dom får hänga efter bäst dom vill medan en ny familj växer fram. Ååh blir så sjukt arg! Detta är verkligen en fråga som gör mig så sjukt förbannad, alla är inte lämpade som föräldrar och om man skaffar barn ska man alltid sätta dom i första hand men neeej alla tänker bara på sig själva.
Din pappa var ju också självisk som bara sket i dig, vad är det för beteende liksom? Försvann du i tankrna när han flyttade utomlands? Blir så sur och trött på vissa människor ...
kram kram
(vet inte om namnet kom med )
Jag blir också så himla arg över sånna föräldrar och jag själv kommer också från en skilsmässofamilj så jag vet precis hur det är!
Sådant är väldigt tråkigt trots att det är vanligt
jag har en kompis vars föräldrar är skilda och hennes mamma har precis gift om sig. Innan hennes mamma gjorde det så gjorde min kompis klart det för henne att hon inte tyckte det var okej men hennes mamma lyssnade inte på henne utan gifte om sig iallafall. Nu har inte min kompis nån bra relation till sin mamma och hatar det hon gjort. Hon bor knappt hemma längre.
Jag tycker det där är så fel.. det är väldigt själviskt att göra så!
Rebecca: Tack för att du delade med dig.
Det är otroligt synd när det blir så och det gör även mig väldigt arg och besviken!
Johanna: Jag känner igen det du berättar. Det är svårt det där.
